Så enkelt det ser ut...

... när dom små tänker till. Tänk om vissa saker skulle vara så lätt som en plätt, som när en liten människa har tänkt ut att så är det väl bara. Så självklart, så enkelt, så är det bara, och till råga på allt alltid funkar. Men tyvärr är det ju inte så.

Har märkt att barnlöshet har blivit ett het ämne, om man skall tro Tv programmen. Och av nån konstig anledning så dras jag oerhört mycket till dom här. Ena dagen är det äggdonationer, andra använder sig av en surrogatmamma långt bort i Indien, den tredje hämtar hem en lite flicka från Kina, medan den fjärde troget håller sig till provrörsbefruktning.

Kanske inte alls är konstigt att jag drar till just denna typ av program, med tanke på mig själv i hög person, vet mycket väl vad det innebär att inte kunna på egna barn. Jag sitter ju just här på denna stolen, pga av just barnlöshet. Vilken tur att min älskade mamma aldrig blev med barn när hon önskade, vilken tur att mina föräldrar tänkte om, att dom vågade satsa på ett annat kort. Vad hade hänt annars?

Här finns så mycket att skriva om som jag inte tänker gå in på nu, för jag känner ett visst vemod i ämnet, så mycket sorg, evig längtan, besvikelse i ämnet. Samtidigt som mammahjärtat växer och blir hur blödigt som helst. Så himla dubbelt! Sörjer dom barnen man aldrig fick bestämma själv att föda fram, medan man tackar den all kraft i världen för dom under man fick lov att bär, föda fram och leva tillsammans med. Och som är mina!

Känner sådan sorg för dom som aldrig lyckas bli mamma på ett eller annat sätt. Ne...nu kunde jag inte hålla mig i alla fall. Det skulle ju bli ett blogginlägg i glädjens tecken!

Så här ligger det till, enligt min snart 9 åriga!!! dotter. Hallå 9 år, vad hände? Fast när jag tittar på henne, ser jag vad som hänt. Hon har utvecklats från en underbar liten bruntonig knubbig bebis med en massa burrigt hår, till en liten tjej, modemedveten som få, med en massa vackra lockar som hon svänger med i vinden. Hon har tagit till sig en massa, lärt av andra, och format en alldeles egen person. Stort!

Hon förklarade för mig härrom dagen hur det minsann gick till, så nu behöver jag aldrig ta det där med blommor o bin. Skönt!

Först har man varit ett lite frö i pappas pung. Sen sitter mamman och pappan kanske på en restaurang och äter mat och dricker vin. Då kommer fröet in i mammans mun, och sen ner i magen. Så fastnar det på Äggmodern- och PUFF! så växer det en bebis där.

Så enkelt!