Nu gör jag det!

Har liksom värkt på det länge, men det är nog faktiskt just nu det är rätta läget.

Jag är en trogen bloggläsare, och går in på mina favoriter flera gånger i veckan för att se vad som händer. På just denna bloggen händer INGENTING, och det som händer så där ibland det har redaktionen fått krysta fram. Vem köper en tom godispåse, om man kan lägga korvörena på en fyllt med smaskigheter. Så på begäran av chefredaktören så tar denna blogg härmed en långsemester. 

För att kanske, kanske komma tillbaka med en massa roligheter. Vem vet redaktionen kanske kommer att sakna bloggen och samla på sig en massa inlägg som produceras i en rasande fart en vacker dag. Men just nu så ekar det inne i inläggsarkivet och behövs fyllas på ordentligt.

Så kanske visar bilden ett vägslut...eller så fortsätter den där bakom nånstans.

Klockan 14.41...

...sa de slooouurp, så vad ett av världens underverk fött. 

Det var en regning natt som Mamman och Pappan satt i bilen och körde mot ett av stadens stora sjukhus. Det skulle födas barn-igen. Mamman blev nu mycket påmind om vad hon hade sagt för 20 månader sedan, på samma sjukhus för samma uppgift. "- ALLLdrig mer! Vi köper hund nästa gång." Vissa är lättlurade minsann.

Denna gången tog det lika lång tid, arbetspassen kommer och går men Mamman och Pappan består. Men det var lite mer dramatik nu med kramper, ingen bedövning, hissåkning och stora larm. Men väl uppe på den speciella avdelningen så fick Mamman se kvinnan i den vita doktorsrocken i vitögat. En smocka av henne eller föda barn! Det var bäst att trycka på för kung o fosterland, grannland och hela befolkningen. 

Så hände det, Mamman och Pappan fick sin belöning värd att kalla underverk. 

8 år sedan, men känns som igår.

Barnet på bilden är inte Mamman och Pappans underverk, men väl någon annans.

Presentförslag?!!

Det vankas födelsedag hos Familjen, 8 årig sådan. Det är den Lilla söta saken som skall firas denna gången med popa och ståt så klart. Kalas i dagarna tre, kalasklänningen struken, skjortärmen manglad och frisyren är vattenkammad. Mat till en hel landsbefolkning, hemmabakad tårta och utlandsgäster. Presenter i överflöd oxå förstås eller... 

Nej! För ungen önskar sig ju inget och till just denna ungen kan man inte bara köpa nånting så blir det bra. För den här ungen är ju inte riktigt som alla andra ungar, hon är ju den Lilla söta saken. Mamman har frågat minst 10 000 gånger vad hon vill ha i sina paket men inte fått något svar. Mamman har tänkt, tänkt och tänkt så dom svarta håren nästan blev gråa. Men inte kommit på en enda sak som är vettig att slå in i vackert papper och krullade matchande snören. 

Tiden börja bli en aning knapp så idag frågade Pappan lite desperat om det fanns NÅNTING som vi kunde ge henne.

"- Pappa, jag vill ha BOMBER och GRANATER!"

Mamman blir så trött!

Kanske va meningen så?

Mamman har ju välsignats med två helt underbara små töser. Världens bästa om man frågar henne själv.  Hon är så oerhört tacksam att det var precis dom här två små töserna som hittade hem till henne och inte nån annan mamma. Just för att JUST dessa två passar så oerhört bra ihop med just denna Mamman. Bättre matchning får man leta efter. 

Mamman har ju inte direkt vrållängtat efter en tredje tös, men tanken har funnits där några gånger. Tills den dagen då det bestämdes utanför Mammans kontor att hon inte skulle få duka sitt bord till fler än två töser. Hmmm just det beslutet hade Mamman velat ta alldeles själv men man kan inte alltid bestämma hur allt skall te sig här i livet. Man kanske bara skall vara tacksam FÖR själva livet istället.

Lilla söta saken:

"- Mamma? tror du att om vi hade fått en lillasyster till, att hon skulle vara lika underbar som mig och den Stora söta saken? eller räckte det underbara bara till oss?"

Jag älskar den Lilla söta saken, just bara för att hon e just bara den Lilla söta saken och INGEN annan.

Gullig kärleksförklaring...

...hörde jag idag.

Jag vill att ditt hem är där jag hänger min hatt.

30 graders skillnad!

Veckan som varit har vi spenderat vid Medelhavet. Hur underbart som helst!

Hur det var att komma hem igen?

Sådär....

Hur ställer man sig till nåt sådant här?

Vår Stora söta sak har förlagt sin Mp3 spelare och har letat i flera dagar. Nu behöver hon den verkligen och lägger in en sista attackinsats innan hon ger upp. Hon vänder och vrider på varenda pinal och tömmer alla väskor i huset. Suckarna är högljuda och hoppet börjar lämna den lilla tösen som inser att flygresan kommer att bli väldigt låååånnng utan musik i öronen. 

Den hemska Mamman hjälper väl föga till med letandet eftersom hon så strängt tycker att man minsann får känna på det om man varit slarvig med sina saker. Men hon är inte tyrann så hon föreslår ideligen nya ställen som kan tänkas letas på. Efter att ha vänt upp och ner på tre tvättkorgar säger den Stora söta saken till slut:

"- Ne! Nu har jag letat ÖVERALLT. Nu har jag varit nere i källaren och till och med bett till Gud. Så nu kommer jag hitta den om 10 min."

Mamman:

"- ?????"

Efter 6 minuter kommer ungen med, mycket riktigt, sin Mp3-spelare!

Triumferande Stor söt sak:

"- Vad va det jag sa!"

Mycket förvånad och lite smått chockad mamma:

"- ??????????!!!!!!!"

Läski, läski...läski!

Kan inte hjälpa det!

Jag har tappat stinget, när det gäller bloggandet.

Dagens tanke!

Hörde nåt på radion, imorse som jag har gått och tänkt på. Vad fruktansvärt väderberoende vi är här uppe norr. Är dom det söder ut oxå? Hela vår befolkningssiffra är beroende på vårt semesterväder. Det verkar ju inte klokt! Men så verkar det vara i alla fall.

Är det fint väder på vår semester, 

ja då blir det babyboom i mars. 

Men blir det fult väder, som i år. 

Ja, då ökar skilsmässorna i höst. 

                                           

Hahhaaa...man kan aldrig veta?!

Lördags kväll, Mamman och den Stora söta saken sitter framför Tv:n och vilar ögonen. Väntar på att en engelsk riktig ärkestönt skall uppenbara sig i rutan. Ni vet han med svart kostym, kör enormt liten bil och  verkar råka ut för det mesta. Talet e det visst lite vajsing med oxå.

Än så länge visas det ett MYCKET intressant program, enligt Mamman. Det handlar om en mycket känd canadensisk liten pojke som verkar ha fångat minst varenda flickehjärta med sin skönsång. Vi pratat om fenomenet Justin Beiber. Mamman vet ju att han e väldigt populär bland tonårsflickor och att han drar fulla hus överallt där han uppträder. Vad vad sjunger han egentligen?  Detta är en chans att få gratis fakta. Den Stora söta saken suckar efter en 1/2 minut och börjar spela på mobilen. När halva programmet, och Mamman sitter helt fastklistrad, kommer den Lilla söta saken:

"- Va?! Vad kollar DU på?"

"- Min nya idol, Justin Beiber."

"- Men mamma...jag skäms."

Den Lilla söta saken vänder på klacken och går igen. Men kommer tillbaka.

"- Mamma, om man googlar på SUPERTÖNT, så kommer han upp, vet du det!"

Hhaahhaa ännu roligare blir det nu, att fortsätta kolla underpojken med den sammetslena rösten, och ett ansikte som skulle kunna bli en docka att leka med.

När vi sedan möts igen har Mamman något att meddela sina söta små saker:

"- Jag skall köpa en t-shirt med Justin Beiber på. Så skall jag hämta er i skolan med den på."

Den Stora saken bara himlar med ögonen och fortsätter med sitt. Den Lilla svarar:

"- Visst gör du det!"

Så går den en stund till, och den Lilla söta saken:

"- Mamma, skall hämta mig i skolan med en sån tröja, verkligen?"

"- Ja, man vet aldrig....kanske."

"- Gör inte det...för då kanske jag älskar dig lite mindre."

Va äckligt!

Familjen var på event och träffade en massa nya människor, som man var tvungen att hälsa på. Det hade vi fått förklarat för oss minsann av Pappan som skulle presentera sin familj för kollegor och annat löst viktigt folk. Vi klistrade på det bredaste leendet och satte igång med handskakandet. Alla utan en...

Mamman frågar den Lilla söta saken varför:

"Men mamma!!! Det e ju äckligt. Dom kanske e ofräscha."

Kunde helt enkelt inte låta bli!

Mamman och Pappan gick wild and crazy och klickade

 på bekräfta-knappen!!!

Man lever bara en gång och det gäller att ta vara på tiden

 man har fått sig tilldelad.

Jaha...

...då va det bara att leta fram väckarklockan igen. 

Efter en fantastisk semester. Vi har för första gången på 10 år INTE SLÅTT I EN ENDA SPIK. Vi har bara njutit av sommarSverige i jaja, kanske inte det bästa vädret, men ändå. Man får komma ihåg värmeböljan i Grekland som vi startade sommaren med.

Så, fram med arbetsmoralen, samla ihop sig och ställa klockan. Nu kör vi ett år till. Hörde att det skulle bli väldigt mycket ledigt vid jul- nästa år. Nåt att se fram emot!

Omtänksamt!

Mamman går förbi den Lilla söta sakens rum och hör hur hon tröstar någon därinne. Undrar lite vem det kan vara, vi har inga kompisar hemma idag. Trycker försiktigt örat mot dörren och hör otroligt lugnade ord, tröstande:

"- Sååå ja lilla gumman, det är ingen fara. Det kommer att gå bra."

Ojdå vilken empati hon har den Lilla söta saken, tänker Mamman som tar egna komplimanger för sin uppfostran. Knackar lite försiktigt på dörren för att ta reda vad som står på. Öppnar och ser att det är endast den Lilla söta saken som befinner sig i rummet, nerbäddad i sängen mitt på ljusa dagen, mitt i sommaren och då en solig dag. Vilket är enormt ovanligt för att vara i detta avlånga land uppe i norr.

Vad gör ungen i sängen, ska hon sova nu, alla andra e ute och badar? Men svaret visar sig vara en sparad prasslig påse från förra lördagen, med endast sött innehåll bombaderat med färgämnen. Gäller att gömma sig om man skall synda! 

"- Vem är det som är ledsen?"

"- Ingen, jag bara tröstar godisarna innan jag skall ÄTA UPP DOM, och dom skall dö."

Empati va det ja...

Inte tid!!

 Den Lilla söta saken har ännntttlliiiiigen återförenats med sina vänner, efter minst 2000 dagar, om man frågar henne. Det har varit sommarstugor, segelbåtar och en massa annat sommrigt i vägen för tjejernas lek. Men nu så fick dom till några timmars lek. Framåt kvällen fick vi hem henne, helt svettig och trött.

Mamman sätter igång med sina vardagliga korsförhör, nyfiken som hon är:

"- Berätta hur har du haft det?"

"- Bra."

"- Hur har dom haft det på semestern då?"

"- Vet inte."

"- Vad gjorde ni då?"

"- Lekte."

"- Hade dom seglat hela tiden, berättade du att vi hade letat efter dom i gästhamnen?"

"- Vet inte."

"- MEN MAMMA!  Vi har inte träffats på JÄTTELÄNGE! Vi hann väl inte prata med varann.

Nähä...

                                        

Duktigt!

Nu sitter Mamman och den Lilla söta saken, och vilar ögonen framför Tv:n - igen. Kan inte hjälpas men bättre diciplin än så har vi inte.  

Vi ser den vackra Loren sjunga för hela svenska folket och dagens födelsedagsbarn som tydligen måste fira med hela Sverige, i år igen. Ja, jag vet det är andra gången vi vilar ögonen på just detta program, känns enormt patriotiskt faktiskt. Vi såg bara delar av det första gången och hade "lyckan" att se det även ikväll. Man kan ju undra hur många gånger SvT har tänkt att sända just ett o samma program. Det finns ju ändå Svt play.

Just när detta hände råkade Mamman ha rest på sig för att lämna rummet för ett ögonblick.

"- Mamma, skynda dig! Det är hon...hon du vet..hon som vann! Hon är jätteduktig, hon kan två nu!"

"- Två...?"

"- Ja, hon kan två sånger nu. Nu kan hon inte bara den som det snöar på henne. Hon har lärt sig en ny."

Vad använd apanaget till egentligen?

Mamman och den Lilla söta saken, sitter ihopkurade under en tjock filt, framför Tv:n. 

För det är ju semester, då sitter man tydligen INNE med dubbla filtar och tittar på dumburken. För ute kan man ju inte va! Termobyxorna är för små och det har inte kommit in några nya hos affären. Så då va det här med det bedrövliga vädret avklarat!

Vi sitter i alla fall och tittar på reprisen från Borgholm, när vårt avlånga lands egna prinsesstårta firar födelsedag. 

"- Mamma, har inte kungen mycket pengar?"

"- Jo, han e nog inte rikast, men han är rik."

"- Men...varför har dom inte köpt NYA kläder då. Det är ju ändå hennes födelsedag. Dom har ju    gammaltida klänningar."

                            

Ne! Usch va äckligt!

Familjen har semester och tar en eftermiddagstur med båten, på vida havet. 

Den söta lilla saken:

"- Nu kan vi leta efter min klasskamrat. Dom är ute med sin båt heeela sommaren."

Efter en stund, Mamman:

"- Där är en Snipa, en sådan båt som din klasskamrat har. Titta om det är dom."

Båtturen fortsatte och många timmar senare i bilen säger den Söta lilla saken:

"- Men Mamma. Hur kan dom döpa sin båt till "SNIPPAN", det är ju jättesnuskigt!"

                                    

Håller med!!

"- Mamma! Jag blir extra lycklig när jag går barfota i gräset."

Hmmm...

...vet inte vad jag skall säga.

Mamman har varit i den stora staden. Ja, den riktiga stora staden. Inte det lilla miniköpcentrat som ger reklam att dom har allt, men i verkligheten inte erbjuder ett skit. Nej, verkliga stan, den som till o med är utsatt på kartan o känd för sina goa vitsar med käck kläm i slutet. Ja, den stan!

Hon fyndade oxå minsann. En helt underbar rosa klänning, taget ur en dröm, eller kanske inte men ändå. En sådan där klänning man måste ha klackskor, uppsatt hår och finfin make up till. 

Alltså inte alls praktiskt och nödvändigt för en helt vanlig mamma, med jeans och ballerina. Men kanske, kanske är det någon kvar som skall skrida till verket och besöka den lokala prästen, och tänker bjuda in Mamman. Eller en liten söt bebis som behöver ett namn, eller en o annan tant eller farbror som tänker fira jämnt årtal. Då vet Mamman vad hon skall ha på sig!

Väl hemma igen fick klänningen hänga på hedersplatsen i husets minimala walk in closet ( läs proppfull garderob man kan ta ett steg in i), så att den riktigt syns.

På kvällen skall Pappan ta det där steget in i garderoben ( hahhaaa...vistsigt) och möts av en rosa dröm som hänger på dörren. 

- Mamman! Vad e det som hänger här? Har du tagit med dig utklädningskläder från jobbet?!"

Hmmm...han fick inget svar.

                                          

Obs! Det är ej denna klänning på bilden, som hänger i Mammans garderob.

Åhh regnet det bara öser ner...

...lalla lalaaaa

Idag skall man på sin årliga kontroll, kolla så att den gamla går igenom besiktningen. Lite fjärilar i magen har man alltid, men det brukar ju gå bra. Men har man en gång suttit där, och INTE gått igenom så, vet man. Man vill INTE sitta på den stolen igen. Det räcker med en gång, för all framtid.

Så, ett hett tips till alla som behöver det! Gå på era årliga kontroller, det är det värt tusen gånger om. Man vet aldrig om man måste lagas grundligt, eller det allra värsta måste slängas på skroten. Det är en erfarenhet man inte måste uppleva, tro mig, jag har varit på skroten o vänt. men som tur är hade dom reservdelar som passade just mig. Nu tutar jag o kör ett tag till!

Imorgon är en annan dag...med kanske lite mer solsken än idag. Idag är en mulen dag.

Hemma igen...

... efter en helt underbar, väldigt varm vecka vid Medelhavet. Grekland har enormt mycket som lockar en trött Mamma. Allt från salta bad, sol o värme till urgod mat och lite shopping. Men det e nåt dom MÅSTE skärpa till sig på: KAFFET! 

Så lite gott e det o va hemma igen. Finkaffemaskinen går varm hemma hos Familjen.

Snart där!

Nu har vi räknat ner månader, veckor och dagar. 

Snart, snart, snart e vi inne på timmarna. 

Nu e det INTE långt kvar. Dom flesta i familjen börjar få feber...den av reskaraktären, den goa sortens feber. Den som inte gör något att man får en slänga av. Mamman har strykigt sommarklänningar, letat fram solkräm, tvättat shortsen, köpt ny bikini och lagt fram passen. Nu återstår nästan bara att stänga resväskorna. Så nära e vi! 

Skall bli så skönt att jag nästan fäller en glädjetår bara jag tänker på det. Mamman e SÅ redo för lite semester!

Vem vinner?

Mamman, Pappan, den Stora söta saken och den Lilla söta saken sitter i en hög och vilar ögonen på folk som klättrar, springer o kastar boll. Mästare av olika sporter, är dom visst. En efter en har blivit utslagna för att dom inte har lyckats fånga en iskall stav. Nu e dom bara tre stycken kvar och det är ett berg som skall bestigas. Den Lilla söta saken, som varit och klättrat ett par gånger och tyckt att det varit lätt o kul undrar:

"- Vem skulle kommit först upp, han eller jag, Pappa?

"- Han."

Andra mästares tur att klättra på rekordtid utan att ramla ner.

"- Vem skulle kommit först upp nu då, han eller jag?

"- Han."

Tredje mästaren skall göra ett försök på bergsväggen.

"- Vem skulle kommit först upp, hon eller jag?

"- Hon." 

...

Från sängen låååångt efter läggdax, innefrån den Lilla sakens rum:

"- PAPPA! Vem skulle kommit först upp, en död eller jag?"

"- Du."

"- Gött jag vann!"

Beredd att hålla med!

Den Lilla söta saken sitter vid middagsbordet, och äter middagsmat som inte riktigt är favoritsorten. Hon sitter i djupa tankar, och Mamman ser att hon är låååångt bort. Och mycket riktigt så fick Mamman snart reda på vart hon hade rest någonstans.

"- Mamma, när vi är i Grekland. Pappa och jag har varit och handlat i den konstiga affären, det där vita brödet, du vet. Så kokar du kaffe med pulvret, sätter oss på altanen. Så får vi choklad på mackan. Det e livet det! Då e jag lycklig!"

Ja, det e livet det! 

Snacka om partydödare!

Konsten av att förstöra, bara genom att finnas till. 

Här har man avnjutit en hel fantastisk långhelg, som det faktiskt blev eftersom skolan hade beslutat sig för att stänga en dag för tidigt. Fredagen körde Mamman härs och tvärs till alla möjliga olika sorters butiker. Det va stora byggvaruhus, blommor, Ica, sport, kläder och starkadryckaffärer. Hem och laga mat till ett helt grannskap, fixa och trixa inför kvällen. 

Då grannen bjöd på rockkonsert i trädgården, och alla som ville och kunde fick komma. Det var otroligt många som ville och kunde, just denna ljuvliga fredagskväll. Det var oxå många som tyckte att det var så trevligt att dom råkade stanna kvar i grannens grannes trädgård ( läs våran) för att avnjuta dom sista dyngstimmarna tillsammans. Ja, vissa tyckte att det va så trevligt att kvällen och natten hann att nästan bli morgon. 

Dagen efter hann familjen med en himla massa olika aktiviteter, som att besöka underjordiska fort till dansande fjäderklädda damer i stingtrosa. Som skred fram till sambatoner och rytmiska takter från trummor. Kvällen avslutades med en kvällstur på havet, med middag serverad på en klippa. Trötta och salta av havetsstänk slängde vi oss i soffan för att ta hem en musikalisk seger, som nog leder till en tripp till huvudstaden för familjen nån gång i maj nästa år.

Sista dagen på helgen startades med fotbollscup i enorm hetta. Oliiiidlig om man frågar Mamman. Men dom små tappre spelarna sprang för glatta livet, medan Mamman knappt orkade koncentrera sig på att supportra.

Mammans mamma firades i stora staden med restaurangmat, blommor och paket. Mammans pappa råkar fylla år, så han fick firas oxå. Om Mamman själv blev firad? Njaaaa...man kan ju tycka att det är Pappans ansvar eftersom barnen är för små, och fortfarande är på teckning till mamma stadiet, men....ja man skall aldrig säga aldrig, det är några få futtiga timmar kvar på Mammans dag. Kanske, kanske...

En mycket händelserik urvarm långhelg, som fick ett mycket tråkigt slut. Tråkigt, lite dåligt, taskigt!

Trodde du, ja!

Hela familjen har tillbringat ett helt dygn, på landet. Med en massa frisk luft, som vi fått bevis på. Mamman svullnade upp, fick kli i alla ögon hon har, farbror-rinn-snuva och andningsbesvär. Pappan kli i ögonen, Lilla söta saken blev hes och farbror-rinn-snuva och den Stora söta saken begynnades enbart med kli i ögonen. Jippi för landet, när kan vi åka hem!!!

Medan våra stadsvana kroppar fortfarande höll ihop, tog familjen en kvällspromenad i grönskan, genom tystnaden. Har ni hört hur tyst det är på landet, helt otroligt och rogivande, om man bortser från alla nysningar som familjen tillförde idyllen. 

Genom kohagar vandrade Mamman och Pappan genom kohagar fram till viken där dom Söta sakerna doppade tårna. På vägen hem plockade dom 52 sorters blommor, som bara finns på landet. När dom gick där tillbaka på den lilla grusvägen kände Mamman plötsligt en liten blöt hand i sin hand. Det var den Lilla söta saken som ville komma närmare.

"- Åhh kommer du och vill hålla i handen. Gulli dig!

"- Trodde du ja! Ville bara kleta av mig lite snigelslem."

Livet på landet...en (mar-) dröm!

                                             

Kunde inte hålla mig!

Nu trodde du väl att Mamman hade kissat på sig, men där hade du fel. 

Än kan hon hålla tätt, trots sin ringa ålder hon tydligen börjar närma sig.  Allt för ofta blir hon påmind från olika håll att den magiska jämna siffran börjar närma sig. Kan inte bry mig om mindre! Låt den komma bara, spelar ingen som helst roll. Mamman e så nöjd, så...

Men det var ju inte det  vi skulle ägna oss åt. Mamman, Pappan och båda dom Söta små sakerna skall ju ut i vida världen och se sig om. Det börjar närma sig med storm steg. Vi är ju så olika, men Mamman älskar ju detta med packlistor. Gör dom gärna läääännnge i förväg för att riktigt gotta sig. Känns liksom att det snart är dags för avfärd då. Lite på riktigt, att det faktiskt skall bli av. För just denna familjen gör inga spontanresor precis, nej, man bokar i kanske 1 år eller i alla fall 1/2 år innan. Så att längtan hinner bli riktigt olidlig! Nästan inte räckbar, men nu, nu e det faktiskt nästan dax.

Mamman gjorde nåt riktigt wild and crazy i dag. Hon hoppade över list-momentet och la fram 4 badlakan, som skall med i resväskan. Hon e skojig hon, Mamman!

Men snart, alldeles snart kan vi nog räkna med att hon sitter där med papper och penna, och listar trosor,  baddräkter, flip flops och annat kul. Alla i familjen har sin egna lista. Detta med papper och penna kan ju kännas medeltid, i Macbook och Ipadstider, men man kan ju inte stryka med svart märkpenna på en Ipad. Måste man, viktigt!

Skall jag berätta en hemlighet? Vi har åkt till Grekland i sju år i rad, och packlistorna ser precis likadana ut varje år. Mamman vet för hon har dom sparade i en plastficka.  Om hon inte kan återanvända dom, så att hon slipper göra nya varje år. HALLÅ! Fattar du ingenting!?

 Den svarta märkpennan!!!

Mångmiljonär...

...vill den Stora söta saken, bli när hon blir stor.

 Eller snarare bestämt, SKALL bli när hon blir stor, om man skall tro henne.Så bestämd och fokuserad som hon är när det gäller denna fråga, så kommer väl ungen sitta där med ett par miljoner. Bra, hoppas bara att hon ser till så hennes gamla mamma oxå får ta del av den goda kakan. För vad skall hon ha all pengarna till, alldeles ensam.

För visst vill man att ens ungar skall ha mycket pengar. Men att vara mångmiljonär verkar väl vara si så där. Vet i katten om man blir så mycket lyckligare. Kanske bara skall sikta på miljonär?

Mamman fick en timme tillgodo och vilade sina trötta ben, i soffan framför Tv:n. Var annars? Svt visade en dokumentär som handlade om just en mångmiljonär, Wonna de Jong, som startade med ingenting och är nu en av landets mest framgångsrika fastighetsägare. Under sina verksamma år har hon dragit in inorma stora summor pengar. Va ju bra, tänkte Mamman. Det är så här den Stora söta saken kommer att ha det.

 Hon levde i ett stort slott, som någon annan städade, åkte i finfina bilar som nån annan rattade. Gick omkring i dyraste klänningen varje dag, med matchande päls. Hade den fluffigaste frisyren, som nån annan kammade. Åt oxfile, rysk kaviar och campange till frukost, som någon annan dukade fram. Hade dom vitaste tänderna, som någon annan borstade.

 Nej, jag bara skojade, det får man väl verkligen hoppas att hon gör själv. Eller så behövs inte just hennes "tänder" inte borstas. För om det var någon mer än Mamman som hade en gnutta tid över, och råkade hamna rakt in i Wonnas privata liv, så MÅSTE ni har lagt märke till just "tänderna". Eller snarare den kritvita bettskenan med inrispade skåror. Som verkar vara placerad framför dom befintliga tänderna. Är det sådant man måste gå omkring med om man är mångmiljonär, så önskar jag att den Stora söta saken inte får ihop så värst många miljoner. Mamman kunde inte koncentrera sig på allt det viktiga som Svt ville förmedla genom rutan. Hon hade bara ögonen på en sak-BETTSKENAN!!

Det var egentligen detta jag ville förmedla i detta inlägg. Men måste bara tillägga att det verkar vara enormt ensamt att vara just mångmiljonär. Och det önskar jag INTE den Stora söta saken. Hoppas istället att hon blir grisrik på familj, vänner och goda upplevelser. Vad e pengar om man inte e lycklig. Vad skall man ha ett slott till, om man inte kan dela det med någon. Hellre en glasskladdig Volvo istället för en skinande ren Limosine.

HALLÅ-a!

Vet ni vad som hänt, medan Mamman har haft en massa annat att göra?!

Dom har tagit bort, dragit in, rationalisera bort, 

utrotat, eller helt enkelt rent skitit i en hel yrkeskategori.

Hallåan!

Hallå! Hon finns inte mer, kommer inte tillbaka, e borta, ersatt med ingenting.

Så dubbelt...

...det måste vara att leva som 9- åring.

På dagarna är det den stora tjejen som gäller. Ibland undrar Mamman om tonåren börjar redan vid 9 års ålder. Det va ingen som sa till Mamman när hon satt hos den vänliga tanten på BVC. Trodde i alla fall att hon skulle hinna börja på högstadiet, innan revolten sattes igång. 

Det skall cyklas till skolan alldeles själv, utan att Mamman cyklar brevid och håller i stödhjulen. Hemma ensam efter skolan, och öppnar med egen nyckel. Utan att Mamman är där och säger välkommen hem och förhör hur skoldagen har varit. Gör pannkakssmet och laggar pannkakor, utan att Mamman ens behöver knäcka ett endaste litet ägg. Duschar, tvättar håret och gör egna flätor, utan att Mamman håller en handduk för ögonen så att det inte kommer en liten gnutta lödder i det lilla ögat. Lägger sig och läser kapitelbok alldeles själv, utan att Mamman fick visa en enda bild. Ställer och vaknar till sin egna väckarklocka, utan att Mamman fick gå in och väcka och snooza lite brevid en enda gång. 

Hjälp!! Behövs Mamman inte längre?

Men vet ni vad?

På kvällen när Mamman inte kan hålla sig, utan går in till den Stora söta saken, för att beundra sitt lilla sovande underverk, ligger hon där. Med nallen under armen...

Lördagslyx!

Stod inte ut med att förra inlägget skulle ligga längst fram på bloggen. Så kom grannen just och hjälpte mig med ett nytt. Han tyckte nämligen att jag kanske skulle börja laga mat, till mina stackars små barn. Eftersom den Lilla söta saken just hade tillkännagjort att hennes mamma minsann INTE lagade nån mat till henne. Ibland micrade jag tydligen, och endast på lördagar tog jag fram stekpannan och lagade något i den. 

Undra vad hon säger till dom andra, som kommer i hennes väg? Inte konstigt att folk tittar lite underligt på Mamman ibland.

Längtar till lördag...gillar varm mat!

Hänga ut folk!

Ja, att just hänga ut folk rakt ut i allmänheten, brukar vi inte syssla med här i bloggen. Men idag känner jag så starkt behov av att behöva göra det. Vill egentligen inte ägna en enda futtig milisekund åt detta svin, men måste ändå på nåt sätt markera. 

Hänga, ut, hänga ut, hänga ut, hänga ut, hänga ut, hänga ut, hänga ut, hänga ut, eller så skiter i helt enkelt i ut:et.

Vissa saker...

...får en att släppa allt, och bara låta tårarna rinna. Ja, vissa kallar det fulgråt. Kalla det vad man vill, men Mamman ägnade sig åt just denna ofrivilliga aktivitet en liten stund, ikväll. Det lixom bara händer, eller egentligen vet man ju att det skall hända, för man har ju lärt känna sig själv nu, vid detta laget. Det händer lixom varje gång, det dyker upp. Men vad gör det, inget att skämmas för. Sällskapet i soffan står så bra för den biten. Dom kan till o med skälla på Mamman. Som att hon skulle kunna ro för det.

Dom där speciella sakerna, som visas på Tv:n. Kan vara en vunnen match i vilken sport som helst. Till saken hör att det finns inte många på denna runda planet, som är så ointresserade av sport, som just Mamman. Räcker med 2 sek sappning och dom råkar vinna. FULGRÅT! Dom blir ju så glada...

Skulle kunna sitta här hela natten, och rabbla upp saker, som framkallar fulgråten, men jag skall göra pinan kort, och istället berätta vad för fantastiskt, som framkallade den ikväll.

Det var en förlossning, kan för övrigt frossa i just detta ämnet, och det är lika fantastiskt varje gång. Denna gången var det en relativt ung pappa, som satte igång det sköra Mammahjärtat och gjorde tröjan alldeles blöt. När han hade klappat, smekt, pussat, klappat lite till, masserat, stukit medhårs, kramat och funnits till hand under själva värkarbetet,så fick han till slut sin belöning. Hans fru var inte längre en gravid kvinna, utan hade förvandlats till det välsignade tillståndet, MAMMA. Den nyblivna pappan skakade av glädje, han fulgrät floder och kunde knappt prata. LYCKA! Så att det gick rakt ut genom Tvrutan, som en katapullt direkt in i Mammans fulgråtsknapp. HUUUUUUUuuuuu!!!

Fulgråter du framför Tv:n?

Med risk för att det inte blir...

...några mer inlägg, denna lååånghelg,

vill jag här med önska er:

En riktigt Glad Påsk!

Tänkte göra pannkakor...

...och insåg att jag har låååånngt kvar till proffsnivå.

Gårdagens kärleksförklaring...

...hörde jag igår, av en pappa med många, många barn,

så det har nog funkat att ösa just sådana över sin fru.

"- Du är extra allt, på livets pizza."

Det går bra..

...för Mamman just nu!

Hon är på konferens på annan ort. Det kanske låter banalt för dig som valt ett yrke där det ingår veckoslutresor till franska rivieran eller danska kusten, var och varannan månad. Men för den enkla lilla Mamman hör det till ytterligheterna, med tanke på hennes kommunala yrkesval.

Hon har precis checkat in på sitt dubbelrum-alldeles ensam skall hon sova den stora sängen anpassad för två. Badkar och utsikt över havet. Hon har ätit lunch som serverades i milslånga rader med allt från senapsillen till thaiwok. Där emellan serverades det två smaskiga varmrätter som simmat i havet och en som suttit på ett gräsätande djur. Avslutade med en rykande Caffe Latte med chokladpudding som tydligen aldrig tar slut. Allt detta i sällskap med vuxna personer som både kan dela köttet själva, hälla dricka och samtal i ämnen som berör.

När som helst går det bra att fylla struten med så många skumbananer, chokladpraliner eller vingummi som bara får plats. Vill man gama sig ännu mer går man på kulglassen som serveras med vilken sås som ännu är uppfunnen.

Om vi lär oss någonting oxå...självklar, en massa saker vi inte visste att vi behövde veta, för att överleva. Kommer med alldeles säkerhet få nytta av kunskapen en massa gånger i livet, eller nästa. Men snart väntar en promenad på stranden som mynnar ut i ett bubbelbad i det gemensamma spat med oljor från det turkiska landet.

Ikväll skall det finnas plats för en trerättes middag med dryck som passar till. Innan det är dax för den som orkar att gå loss i baren. Men Mamman planerar att se till att bonda riktigt ordentligt med den breda sängen, måste ju hinna ligga på alla bäddar. Om hon mot all för modan skulle vakna ur sin skönhetsömn, kan hon alltid svepa om sig sin gratisbadrock och trippa ner i foajen och nattasmaska på en korv och bröd.

Måste ju sova ordentligt för att orka göra min nygräddade våffla med sylt och grädde till frukosten. Och kraft att pressa min solmogna apelsinjuice.

Undra vad det blir för god lunch imon?

Omodernt att muta med så matorgie, kanske du tycker. Inte alls, fungerar HUR bra som helst!