Hjääääällp!!!

Mamman satt och hade kvalitativtid ihop med den yngre, den där söta saken. Mamma skulle ha druckit en kopp finkaffe, men den drack den söta lilla saken upp, när mamman var och tömde blåsan i ca 1/2 minut. Så nu satt dom i köket över en tömd kopp och pratade om livet i allmänhet. Drog några snabba slutsatser om Greklands ekonomi, löste vattenfrågan i Malawi, forskade lite inom växthuseffekten.

Kom på nåt vänster in på den familjära högtiden som nalkas om ett tag. Inte nu, inte snart men POFF när man minst anar det, så står man där med pepparkaksdegen i ena näven och omslagspappret i andra, överflöd av mat, klappar och ett besök av en utklädd röd farbror. Kan även vara en utklädd röd tant oxå, om farbrodern vägrar gå ut och köpa tidningen på en afton år efter år, och inte riktigt fått nån storslagen respons av någon, utan all fokus har legat i vad han har haft med sig. Värdet på säcken skall vi inte prata om.

Mamman passade på att spana lite vad den lilla söta saken kanske skulle vilja att den röda farbron eller tanten hade med sig. Man kan lika gärna säga morfar, för det va väl 100 år sedan dom luskade ut den hemligheten.

Den större söta saken skall få gå på det melodianska gigantiska tåget som rusar fram i vår...eller va då rusar, det verkar ju bara världens långsammaste tåg eftersom det aldrig riktigt verkar komma till en ände. Skall ju stoppas på varenda station i hela avlånga landet. Och varenda människa eller tjomme som har kan skriva en textrad eller hålla i en gitarr verkar ju få komma ombord. Men vi gillar det! Kanske kan det vara nåt för en liten söt sak som dig?

"- Va! Aldrig i livet, jag vill inte se en massa idioter i konstiga kläder sjunga. Då vill jag gå på Skavlan!"

Innan den stackars mamman svimmade hann hon att pipa fram:

"- Men älsklingen, det sänds nog i Norge, tror jag."

I hopp om att få henne på andra ( läsa mer normala) tankar.

"- Jaha! Då vill jag gå på "På spåret."

Vad har jag gjort för fel?

Kan det ha varit finkaffet hon svept?