Arg!

Som ni vet har vi ju två mindra människor, som bor i vårt hus. Dom har liksom inte valt det själva, utan mer eller mindre placerade här. Eller välsignade...

Efter som storken hade rätt täta besök här, så har vi ju haft några intensiv småbarnsår. Som faktiskt har funkat väldigt bra. Nu har dom små liven blivit mer eller mindre människor med egna viljor, känslor och åsikter. Dom har oxå upptäckt att man kan få fördel om man reagerar på vissa sätt, i vissa situationer. Det gäller liksom att ta för sig, armbåga sig fram.

Så deras absoluta totala sysselsättning när dom är tillsammans, är att provocera, bråka eller reta den andra. Bara för att få en reaktion!

Och dom har blivit duktiga på det, vet precis vilka knappar dom skall trycka på, för att få allra bäst resultat.

Så idag då, långt innan solen gått upp och alla tuppar fortfarande sitter på sina pinnar och sussar så gott. Ligger jag under mitt täcke och kan inte låta bli att lyssna på dom, varken jag vill eller inte. Dom pratar nämligen inte längre, utan dom SKRIKER!!!!

"- Nu gör du som jag säger!!"
"- Men jag vill inte, du e dum!"
"- Nu gör du det...ELLER SKALL JAG GÅ O HÄMTA DEN ARGA RÖSTEN!!?"