Jag tänkte till ordentligt och kunde faktiskt ärligt svara, att NEJ det gjorde dom inte. Kändes ju bra, lite lyckat som mamma att kunna svara just så. Men tanke på att den andra mamman tydligen fick plåstra om var och vart annan timme.
Så kom jag hem till min borg, och mina söta små barn, med alldeles nyplockade underbara Liljekonvaljer, i min hand. Informerar både den den manligare sorten och dom två söta sakerna, om att vattnet blir giftigt. Så skulle vasen mot all förmodan välta kan dom väl säga till mamman, så att hon torkar upp det med ett papper, och inte med disktrasan.
Efter dagens middag hör man en av dom söta sakerna komma mot mig SKRIKANDES för fulla halsar, och tårar sprutande ner för kinderna.
"- Mamma!!!!"
Efter kommer den mindre av dom två söta, springandes med nånting i handen.
"- Drick det här o DÖÖÖÖÖ!"
Hon springer omkring med mina underbart vackra liljekonvaljer i en glasvas.
Så nej...dom slåss inte, dom bara hotar varann till livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar