...bara för sig själv, är inte dumt. Inte dumt alls!
Inget dåligt samvete för allt det där man egentlien skulle göra- borde göra. Hänger över en...
Inga sådana skuldkänslor.
Bara tid, massor av tid, för sig själv. Tid man har förtjänat efter en massa hårt slit. Ofrivilligt slit på kropp och själ. Sånt som bara andra råkar ut för, tills man står där själv.
Ledigheten man tjänat ihop verkar så lååånnng till en början. Vad skall man göra av all tid?
Eller snarare: Herre Gud va mycket tid! Nu skall allt göras och upplevas, som man inte hinner eller unnar sig annars.
Men den där lååånga tiden man en gång hade, tar fort slut. Man börjar alldelles för snabbt räkna ner till det bittra slutet.
Så är man då där. Kvällen då det är dax att ställa klockan, för att man skall upp tidigt dagen efter. För att arbeta och förtjäna dom där stackars korvörena som man "får" i slutet på månaden.
Tiden är slut...och kanske kommer den aldrig tillbaka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, tänk vad tiden går fort och tänk vad mycket man inte hann med som man tänkt. Jag kan uppleva samma även om det bara handlar om en hel helg då jag inte har nånting planerat, tänk så mycket jag ska hinna med, men näää......så gick den helgen förbi som ett ögonblick...
SvaraRaderaOj vad jag rörde till det nu, vad jag menar är att jag fattar nog vad du menar. Tror jag.