...en liten , liten mamma, en mycket älskad sådan. Den lilla, lilla mamman var gift med en liten, liten pappa. Oxå han mycket älskad. Dom bodde i det lilla, lilla huset som stod ute om natten. Nära till sjö och mark. Där trivdes dom som kungen och drottningen på sitt slott.
När det var dags för den lilla, lilla mamma och den lilla, lilla pappan att äta, tog dom sig ner till den lilla, lilla Icaaffären.
Just denna dagen hade dom båda varit ute på fältet och arbetat, med allt som måste göras vid det lilla, lilla huset. Den lilla, lilla pappan blev så hungrig, och sa till sin lilla, lilla fruga.
"- Åhh, vad det kurrar i magen, nu har vi bara ätit vatten och bröd i två dagar. Skall vi inte promenera ner till den lilla, lilla Icaaffären, för att köpa en bit korv?"
Så det gjorde dom, dom satte på sig sina allra skönast promenadträskor och börja vandra de 3 milen som det var till den lilla, lilla Icaaffären.
Väl inne i den lilla, lilla Icaaffären träffade den lilla, lilla pappan en liten, liten farbrorkompis. Dom började prata om allt mellan himmel och jord, medan den lilla, lilla mamman la ner allt vad dom behövde i sin korg.
När hon väl var färdig gick hon bestämt fram till den lilla, lilla pappan och den lilla, lilla farbrorkompisen för att signalera med armarna, så gott hon kunde, att det var dax att avsluta samtalet och komma NU!
Då hör den lilla, lilla mamman, till sin stora förvånig, att den lilla, lilla pappan säger till den lilla, lilla farbrorkompisen:
"- Jag måste gå nu. Hon är bajsenödig, och måste hem o bajja."
!!!!!!!! ??????
Den lilla, lilla mamman kan nu aldrig mer visa sig i den lilla, lilla Icaaffären mer, av skam. Medan den lilla, lilla pappan lever vidare, som om ingenting har hänt, lycklig i alla sina dar.
Snipp snapp slut så va denna lilla, lilla bajssaga slut!
torsdag, oktober 29, 2009
söndag, oktober 25, 2009
Känsla av att vara ledig...
...bara för sig själv, är inte dumt. Inte dumt alls!
Inget dåligt samvete för allt det där man egentlien skulle göra- borde göra. Hänger över en...
Inga sådana skuldkänslor.
Bara tid, massor av tid, för sig själv. Tid man har förtjänat efter en massa hårt slit. Ofrivilligt slit på kropp och själ. Sånt som bara andra råkar ut för, tills man står där själv.
Ledigheten man tjänat ihop verkar så lååånnng till en början. Vad skall man göra av all tid?
Eller snarare: Herre Gud va mycket tid! Nu skall allt göras och upplevas, som man inte hinner eller unnar sig annars.
Men den där lååånga tiden man en gång hade, tar fort slut. Man börjar alldelles för snabbt räkna ner till det bittra slutet.
Så är man då där. Kvällen då det är dax att ställa klockan, för att man skall upp tidigt dagen efter. För att arbeta och förtjäna dom där stackars korvörena som man "får" i slutet på månaden.
Tiden är slut...och kanske kommer den aldrig tillbaka.
Inget dåligt samvete för allt det där man egentlien skulle göra- borde göra. Hänger över en...
Inga sådana skuldkänslor.
Bara tid, massor av tid, för sig själv. Tid man har förtjänat efter en massa hårt slit. Ofrivilligt slit på kropp och själ. Sånt som bara andra råkar ut för, tills man står där själv.
Ledigheten man tjänat ihop verkar så lååånnng till en början. Vad skall man göra av all tid?
Eller snarare: Herre Gud va mycket tid! Nu skall allt göras och upplevas, som man inte hinner eller unnar sig annars.
Men den där lååånga tiden man en gång hade, tar fort slut. Man börjar alldelles för snabbt räkna ner till det bittra slutet.
Så är man då där. Kvällen då det är dax att ställa klockan, för att man skall upp tidigt dagen efter. För att arbeta och förtjäna dom där stackars korvörena som man "får" i slutet på månaden.
Tiden är slut...och kanske kommer den aldrig tillbaka.
tisdag, oktober 20, 2009
Att ha viktiga människor...
...runt sig är viktigt.
Det kan jag intyga at jag har.
Människor som skickar ut hela hjälpcentralen, bara man trycker på den minsta hjälpknappen, av dom alla. Människor som sticker ut hjälptentaklarna redan innan det lilla hjälper hörs.
Jag är nu säker på att när den dagen är kommer o jag skall lämna detta jordeliv, kommer jag inte att bli liggandes i en vecka utan att nån hittat mig. Jag kan inte ens vara borta en timme från modern kommunikationsteknik, förrän larmet går.
Vart är hon? Vi har ringt både hem och på mobil!!
Slå på stora varningstrumman!
Dom hoppar upp sina vita hästar, för att rädda prinsessan, som sitter på slottet.
Och dom galopperar allihop!
Det känns vamt i hela hjärtat!
Det känns så bra, att jag har just er!
I vått o tått
I nöd o lust
I glädje o sorg
Det kan jag intyga at jag har.
Människor som skickar ut hela hjälpcentralen, bara man trycker på den minsta hjälpknappen, av dom alla. Människor som sticker ut hjälptentaklarna redan innan det lilla hjälper hörs.
Jag är nu säker på att när den dagen är kommer o jag skall lämna detta jordeliv, kommer jag inte att bli liggandes i en vecka utan att nån hittat mig. Jag kan inte ens vara borta en timme från modern kommunikationsteknik, förrän larmet går.
Vart är hon? Vi har ringt både hem och på mobil!!
Slå på stora varningstrumman!
Dom hoppar upp sina vita hästar, för att rädda prinsessan, som sitter på slottet.
Och dom galopperar allihop!
Det känns vamt i hela hjärtat!
Det känns så bra, att jag har just er!
I vått o tått
I nöd o lust
I glädje o sorg
söndag, oktober 11, 2009
Konstigt nog..
...har det handlat mycket om bebisar nu. Just nu! Vilket sammanträffande...eller inte.
Man ser och hör det som ligger en närmast hjärtat för tillfället. Det som känns aktuellt och som rör en.
På en mycket kort tid har jag fått chansen att klämma på några av dom där små, mjuka människorna.
Känns i bebistarmen...undrar om den någonsin kommer att känna mättnadskänsla eller kommer den att ständigt sukta efter fler...kanske, kanske inte. Har man en gång varit med om bebistiden så kan man inte få nog. Det finns så mycket kärlek och moderkänslor, så att det skulle räcka till fler.
Men vad är det då man längtar efter egentligen?
- alla bajsblöjor
- att ständigt lukta spy
- det eviga matandet
- urkassa amningsinlägg
- den konstanta sömnbristen
- ryggbesvärer
- oron
- Tinnitusvarningen
- smörgåsrånskladdet
- nattvällingen
- ständigt passande
- dom urtidiga mornarna
- vaggandet
- nappinstoppningen
- skriket
Vad är det man vill åt?
Jo..det där alldeles, alldeles underbara.
Man ser och hör det som ligger en närmast hjärtat för tillfället. Det som känns aktuellt och som rör en.
På en mycket kort tid har jag fått chansen att klämma på några av dom där små, mjuka människorna.
Känns i bebistarmen...undrar om den någonsin kommer att känna mättnadskänsla eller kommer den att ständigt sukta efter fler...kanske, kanske inte. Har man en gång varit med om bebistiden så kan man inte få nog. Det finns så mycket kärlek och moderkänslor, så att det skulle räcka till fler.
Men vad är det då man längtar efter egentligen?
- alla bajsblöjor
- att ständigt lukta spy
- det eviga matandet
- urkassa amningsinlägg
- den konstanta sömnbristen
- ryggbesvärer
- oron
- Tinnitusvarningen
- smörgåsrånskladdet
- nattvällingen
- ständigt passande
- dom urtidiga mornarna
- vaggandet
- nappinstoppningen
- skriket
Vad är det man vill åt?
Jo..det där alldeles, alldeles underbara.
torsdag, oktober 08, 2009
Skogens konung...
...det är dax att se upp!
För här rustas det för krig!
Nere i källar`n tillverkas det vapen och amunition. Rustningen är putsad och
mattsäcken packad. Nu väntar man bara på att starskottet skall lossas av.
Det äe nämligen älgjaktspremiär för den yngsta familjemedlemmen.
Hon smider vapen som aldrig förr. Älgstudsare är ingen sport anser hon.
Nej! riktig kamp skall det bli.
Det är med pilbåge hon skall möta den stora besten med.
Själva mordvapnet
Amunitionen
" Olika knappar så att pilarna kan åka bakåt"
För här rustas det för krig!
Nere i källar`n tillverkas det vapen och amunition. Rustningen är putsad och
mattsäcken packad. Nu väntar man bara på att starskottet skall lossas av.
Det äe nämligen älgjaktspremiär för den yngsta familjemedlemmen.
Hon smider vapen som aldrig förr. Älgstudsare är ingen sport anser hon.
Nej! riktig kamp skall det bli.
Det är med pilbåge hon skall möta den stora besten med.
Själva mordvapnet
Amunitionen
" Olika knappar så att pilarna kan åka bakåt"
tisdag, oktober 06, 2009
Mor och dotter..
...är något speciellt. Det har man alltid sagt. Ett förhållande som är så starkt att det övervinner allt.
Ett band, så starkt, att man aldrig kan bryta, klippa av det. Varken man vill eller inte.
Det börjar redan vid födseln, när man är helt slut i hela kroppen, och vill allra helst bara vara någon annanstans. Då lägger dom den där lilla oskyldiga lagom kladdiga varelsen på ens bröst. Det är då det händer!
Bara kommer flygande från ingenstans, eller så kanske det kommer från den där lilla varma saken som ligger allra närmast ens hjärta. Som man just kämpat fram med sin urkraft. Kärlek...så stor och mäktig som aldrig förr. En underbar känsla som håller i sig länge, länge...
Jag är så tacksam för mina döttrar.
Ett band, så starkt, att man aldrig kan bryta, klippa av det. Varken man vill eller inte.
Det börjar redan vid födseln, när man är helt slut i hela kroppen, och vill allra helst bara vara någon annanstans. Då lägger dom den där lilla oskyldiga lagom kladdiga varelsen på ens bröst. Det är då det händer!
Bara kommer flygande från ingenstans, eller så kanske det kommer från den där lilla varma saken som ligger allra närmast ens hjärta. Som man just kämpat fram med sin urkraft. Kärlek...så stor och mäktig som aldrig förr. En underbar känsla som håller i sig länge, länge...
Jag är så tacksam för mina döttrar.
söndag, oktober 04, 2009
Kanelbullens dag!
Behövde vi den verkligen, nu i bantartider?
Visst gjorde vi det!
När kommer chips och dippdagen?
Visst gjorde vi det!
När kommer chips och dippdagen?
torsdag, oktober 01, 2009
Det visar sig...
...mer och mer att detta är ett minne blott .
...och det väntar nya tider, kanske vitare sådana.
...och det väntar nya tider, kanske vitare sådana.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)