söndag, januari 17, 2010

Mamma 205 år

Sitter och pratar med dom små oskyldiga liven, som bor i vårt hus.Om hur det såg ut i filmens värld, när mamman va en liten tösabit med svarta fläter med sidenband, som hängde o slängde på ryggen.

Förklarade det ofattbabar att vi inte hade några filmer i hemmet, och att det endast va grannpojken som hade video. Och var välsignad med en film- James Bond som va så farlig o hemsk att mamman inte fick se den. Allt för att skydda det lilla barnen för mardrömmar.

Att det endast visades tecknat en gång per år, på den stora svarta klumpen, utan fjärrkontroll. Fast...kanske inte så stot idé med endast två kanaler. Inte mycket att sappa runt på, eftersom det ändå nästan alltid va Teckenlådan eller Finska nyheter på den ena kanalen och aldrig har Rapport och Aktuellt varit så lååånnnga som på 80-talet.

Vi hade tur som hade en far som satsade på färg, det fanns dom som fick kolla i gråskala. Och att det endast visades på alla barns bästa dag. Varför detta val av dag, som om barnen inte har att göra den dagen. Varför inte sätta lite extra krydda på kanske påskdagen eller nån annan helt vanlig tråkig söndag. Nee! Här samlar man allt i en påse, får inte ha för roligt.

I alla fall...

Efter en stunds tysnad och föbril hjärnverksamhet, får jag frågan:

"- Men fanns det glass?"

2 kommentarer:

  1. ja det är väl härliga de små liven! :)

    SvaraRadera
  2. På den tiden, för hundra år sedan, då var det jag som var fjärrkontroll i vår familj. I alla fall när brorsan tittade på tv... Oj, vad jag sprang mellan soffan och tv:n!

    SvaraRadera